Jo, förändringsarbete inom företag och organisationer är otroligt viktigt! Vi lever i en värld som ständigt förändras. Kom ihåg vad Hans Werthén en gång sa ”Man säljer inga julgranar på annandagen”.
Varför är detta viktigt? Stagnation innebär att vi försvinner från marknaden med 100% säkerhet. Lösningen ligger i Change Management och att få processen att gå framåt.
Det finns otaliga exempel på företag som inte trott på förändring och därför stagnerat, vi kan nämna några här som en påminnelse.
Facit tillverkade fortfarande mekaniska räknemaskiner in på 70-talet. Under denna storhetstid hade de 14 000 anställda i 140 länder och omsatte då 1 miljard. De var dock inte tillräckligt öppna för innovation. Billigare, bättre och elektroniska räknare från Japan konkurrerade snabbt ut företaget. 1972 stod Facit på ruinens brant och företaget slumpades bort för 80 miljoner kronor.
Ett annat intressant exempel är Blockbuster Video Entertainment som en gång i tiden var den obestridde ledaren vad gäller videouthyrning. Deras marknadsvärde var 5 miljarder dollar och de hade 60 000 anställda samt 9000 butiker världen över under toppåret 2004. Sedan kom Netflix m.fl. som skickade filmer per post och därefter började med streaming. Blockbuster förmådde inte anpassa sig och 2010 försattes företaget i konkurs.
Listan kan göras mycket längre men jag tror budskapet har gått fram, vi måste ständigt förändra oss och våra företag för att finnas kvar på marknaden i morgon. En gammal översättning av det engelska ordet ”Change” som jag tycker säger mycket är ”to take off clothes and put on other ones”.
Även inom marknaden för ”Change Management” måste man vara öppen för förändring. Vilka strömningar finns det inom segmentet, vad är eftersatt, vad kan vi förändra, hur kan vi bli bättre i vårt ständiga förändringsarbete? Vi talar om Lean Agile Change Management och massor av andra intressanta uttryck. Agile är för övrigt ett engelsk uttryck för ”lättrörlig”. Så vad betyder alla dessa nya uttryck och är det något nytt eller bara omdöpning av det vi alltid har gjort?
Det som framgår tydligt är att vi måste, för att få förändring på ett företag, få med våra anställda i processen. Eller som ”Master Joda” uttrycker det ”No different. Only different in your mind. You must unlearn what you have learned”.
Det har liten inverkan att skapa en ny organisation, arbetsprocesser eller implementera ny teknologi om man inte får med sig människorna. Finansiell framgång i förändringsarbete är beroende av hur individerna reagerar på förändringen. Utan människorna spelar det ingen roll hur många planer, diagram och processer man skapar.
Men vad är det vi begär av människorna vi arbetar med? Vi bör studera Maslows behovstrappa och ta med oss att vi behöver få flera av dessa steg uppfyllda för att må bra. Tar vi också med oss att vi redan idag endast har 15% av de som jobbar som är engagerade på sin arbetsplats, ja då inser vi att det finns lite av en uppförsbacke. Men som med alla uppförsbackar så når man så småningom toppen och då får man ett nytt perspektiv, man ser något nytt. ”Walk as far as you can see and you will see further”.
Det handlar med andra ord om vilket ”mindset” vi har. Som chef eller ägare till ett företag kan man snabbt räkna ut att med en positiv förändring vad gäller engagemang hos de anställda kommer det också att bli skillnad på ”sista raden”.
En av de metoder jag arbetar med vad gäller Change Management, där mäter vi på djupet hur de anställda mår, vad de vill och var de befinner sig i livet (CHR – Corporate Health Responsibility). Vi använder 20 minuter av de anställdas tid och får ett resultat i realtid som vi därefter analyserar. Med den kunskapen vi får ut kan vi inkludera, stötta och skapa trygghet. Genom de åtgärder vi rekommenderar och implementerar öppnar vi upp för att vi kan få med oss de anställdas ”mind-set” in i förändringsprocessen utan rädsla och motstånd. Vet vi inte var människorna befinner sig på sin egen resa, hur skall vi då få med dem på vår/företagets resa?
Kommunikation är naturligtvis nyckeln tillsammans med kunskap. Vi kan även utöka vår kunskap avseende vårt eget management-team. De gör vi genom att profilera personerna på djupet för att komma underfund med vilken människotyp de är. Ett sätt att få rätt person på rätt plats. Varför använder SÄPO och Polisen profilering, frågade jag mig själv? För att förstå vad det är för människor de har att göra med, blev svaret. Det behöver vi också göra när vi leder våra organisationer.
Profileringsmetoden, liksom CHR, upptar inte mycket av teammedlemmarnas tid. Men det har tagit mellan 10-30 års forskning och närmare 40 000 intervjuer för att få fram de ovan beskrivna verktygen, som kan användas för att skapa en framgångsrikare företagskultur.
Vad det leder fram till är ett ökat engagemang vilket i sin tur leder till:
- Högre kundnöjdhet.
- Högre försäljning.
- Högre produktivitet.
- Högre lönsamhet.
Vad är det arbetande kapitalet i företaget? Vad skapar vinst? Svaret är: människorna.
Artikeln är skriven av Gustaf-Wilhelm Hellstedt, som är entreprenör med fokus på företagsutveckling och förändring/innovation med 40+ års erfarenhet och driver konsultverksamheten H & Partners Global Vision. Han besitter rik erfarenhet och kunskap inom området, från flertalet branscher. Ovan beskriver han en väg framåt. En annan av styrkorna är hans nätverk, inte minst via Mesh men det sträcker sig längre både nationellt och internationellt.