Linda har jobbat med juridik i tjugo år, inom bland annat familjerätt, processrätt och affärsjuridik. Hon är en entreprenör som brinner för att göra juridik mer lättillgängligt för allmänheten, något hon får chans att göra med sitt arbete på Lexly.
– Enligt en undersökning som Lexly gjort har 85 procent av de tillfrågade behov av juridisk assistans – utan att själva veta om det. Med mitt arbete vill jag demokratisera tillgången till juridiska tjänster för att hjälpa människor förebygga konflikter – både professionellt och privat. Genom att informera samtliga parter om deras rättigheter kan vi undvika att de sedan hamnar i konflikt, något jag kallar för proaktiv juridik, säger Linda.
Att tänka på när det kommer till avtal – konsulter
Vi frågade Linda om vad hon ansåg viktigast för konsulter och konsultköpare att komma ihåg vid tecknandet av avtal.
– Ur konsultens perspektiv är det viktigt att man förstått uppdragsgivarens förväntningar på en, på vad man ska leverera, innan man ingår i ett avtal. På så vis kan man se till att man levererar enligt förväntningarna och inte lägger för mycket tid eller energi på sådant som inte är en del av uppdraget. Det är viktigt att få det svart på vitt, på papper – inte över en lunch. Se konsultavtalet som en slags checklista du kan använda dig av för att se till att du gör ditt jobb enligt önskan.
Hon fortsätter:
– Det är även viktigt att man reglerar vem som bär ansvar när saker och ting inte blir som man tänkt. Ta pandemin, exempelvis: det är viktigt att ta höjd för sådana oväntade händelser och ha skrivelser i avtalet kring hur man hanterar dem – vem som bär ansvaret, hur man går vidare och så vidare. En annan viktig aspekt av avtalet är att tydliggöra när konsulten har rätt att lämna uppdraget. Får jag gå om jag inte får betalt? Kort sagt: ta hjälp av avtalet för att hålla koll på dina rättigheter samt dina skyldigheter.
Att tänka på – konsultköpare
– När det kommer till konsultköpare handlar det till stor del om samma saker som för konsulter: att ha kolla på förväntningar, vem som bär ansvar för vad, och ens rättigheter och skyldigheter. För konsultköpare är det dock även viktigt att tydliggöra i avtalet varför konsulten är just en konsult och inte en anställd, annars kan det tillkomma en mängd kostnader om Skatteverket anser att konsulten är anställd. Då måste man plötsligt betala sociala avgifter, semesterersättning, och så vidare, säger Linda och förtydligar:
– Här kan man exempelvis understryka konsultens självständighet, att den har rätt att ta andra uppdrag, själv står för dator och telefon: allt som synliggör att konsulten är anställd av sitt bolag och inte uppdragsgivaren. Sedan är det självfallet viktigt att tydliggöra kring uppdragets längd och när man har rätt att avsluta det. Hur är det med uppsägningstid och när får jag säga upp konsulten? Det är viktigt att ha allt svart på vitt och undvika muntliga överenskommelser. Avtalet ska inte kännas som ett måste: det är snarare en möjlighet att tydliggöra vad man vill ha ut av uppdraget för att säkra att leveransen blir som önskat.
Vad gör man när det uppstår en konflikt?
Vi bad även Linda redogöra för hur det brukar gå till när det man vill undvika ändå händer: en konflikt har uppstått, hur löser man det?
– Först tar man en diskussion och försöker hitta en kompromiss eller lösning som blir rimlig för bägge parter, men annars anlitar man vanligtvis ett juridiskt ombud. Förhoppningsvis har konsulten en ansvarsförsäkring från bolaget de är anställda genom som de kan ta till hjälp. Stora uppdragsgivare har ofta egna jurister, annars kan de utse ett eget ombud som kan göra ett förlikningsförsök. Det man vill är att komma till en överenskommelse utanför domstol, säger Linda och fortsätter:
– Beroende på vad som står i avtalet kan det behövas ett skiljeförfarande, om ärendet inte tas upp i allmän domstol eller kan lösas genom förlikning. Då gäller sällan konsultens försäkring, som konsult är det bra att se om man har en tvisteklausul som säger att eventuella tvister avgörs i allmän domstol eller med skiljeförfarande. Allmän domstol tar dock ofta tid och handlingarna blir offentliga. Därför väljer många företag istället skiljeförfarande via en slags privat domstol, då besluten ofta går snabbare och handlingarna ej blir offentliga. Det är väldigt dyrt, och många egenkonsulter har inte råd med det utan försäkring. Det är därför viktigt att vara försiktig med att ingå avtal som innehåller klausul om skiljeförfarande.
Värna om relationer med hjälp av juridik
Slutligen vill Linda understryka att juridiska avtal är viktiga för att värna om det som ligger bakom de flesta företags framgång: relationer.
– Avtalsskrivning kan upplevas som en formell och bister sak men jag tycker det handlar om att värna viktiga relationer. Alla framgångsfaktorer i företaget handlar om relationer, med leverantörer, kunder, medarbetare. Att vara respektfull och tydlig i vad som stärker vår relation och hur ska den funka är viktigt för både företag och i våra privata relationer. Det innebär inte bara en formell riskminimering utan även att värna om våra viktiga relationer.
– Enligt en undersökning som Lexly gjort har 85 procent av de tillfrågade behov av juridisk assistans – utan att själva veta om det. Med mitt arbete vill jag demokratisera tillgången till juridiska tjänster för att hjälpa människor förebygga konflikter – både professionellt och privat. Genom att informera samtliga parter om deras rättigheter kan vi undvika att de sedan hamnar i konflikt, något jag kallar för proaktiv juridik, säger Linda.
Att tänka på när det kommer till avtal – konsulter
Vi frågade Linda om vad hon ansåg viktigast för konsulter och konsultköpare att komma ihåg vid tecknandet av avtal.
– Ur konsultens perspektiv är det viktigt att man förstått uppdragsgivarens förväntningar på en, på vad man ska leverera, innan man ingår i ett avtal. På så vis kan man se till att man levererar enligt förväntningarna och inte lägger för mycket tid eller energi på sådant som inte är en del av uppdraget. Det är viktigt att få det svart på vitt, på papper – inte över en lunch. Se konsultavtalet som en slags checklista du kan använda dig av för att se till att du gör ditt jobb enligt önskan.
Hon fortsätter:
– Det är även viktigt att man reglerar vem som bär ansvar när saker och ting inte blir som man tänkt. Ta pandemin, exempelvis: det är viktigt att ta höjd för sådana oväntade händelser och ha skrivelser i avtalet kring hur man hanterar dem – vem som bär ansvaret, hur man går vidare och så vidare. En annan viktig aspekt av avtalet är att tydliggöra när konsulten har rätt att lämna uppdraget. Får jag gå om jag inte får betalt? Kort sagt: ta hjälp av avtalet för att hålla koll på dina rättigheter samt dina skyldigheter.
Att tänka på – konsultköpare
– När det kommer till konsultköpare handlar det till stor del om samma saker som för konsulter: att ha kolla på förväntningar, vem som bär ansvar för vad, och ens rättigheter och skyldigheter. För konsultköpare är det dock även viktigt att tydliggöra i avtalet varför konsulten är just en konsult och inte en anställd, annars kan det tillkomma en mängd kostnader om Skatteverket anser att konsulten är anställd. Då måste man plötsligt betala sociala avgifter, semesterersättning, och så vidare, säger Linda och förtydligar:
– Här kan man exempelvis understryka konsultens självständighet, att den har rätt att ta andra uppdrag, själv står för dator och telefon: allt som synliggör att konsulten är anställd av sitt bolag och inte uppdragsgivaren. Sedan är det självfallet viktigt att tydliggöra kring uppdragets längd och när man har rätt att avsluta det. Hur är det med uppsägningstid och när får jag säga upp konsulten? Det är viktigt att ha allt svart på vitt och undvika muntliga överenskommelser. Avtalet ska inte kännas som ett måste: det är snarare en möjlighet att tydliggöra vad man vill ha ut av uppdraget för att säkra att leveransen blir som önskat.
Vad gör man när det uppstår en konflikt?
Vi bad även Linda redogöra för hur det brukar gå till när det man vill undvika ändå händer: en konflikt har uppstått, hur löser man det?
– Först tar man en diskussion och försöker hitta en kompromiss eller lösning som blir rimlig för bägge parter, men annars anlitar man vanligtvis ett juridiskt ombud. Förhoppningsvis har konsulten en ansvarsförsäkring från bolaget de är anställda genom som de kan ta till hjälp. Stora uppdragsgivare har ofta egna jurister, annars kan de utse ett eget ombud som kan göra ett förlikningsförsök. Det man vill är att komma till en överenskommelse utanför domstol, säger Linda och fortsätter:
– Beroende på vad som står i avtalet kan det behövas ett skiljeförfarande, om ärendet inte tas upp i allmän domstol eller kan lösas genom förlikning. Då gäller sällan konsultens försäkring, som konsult är det bra att se om man har en tvisteklausul som säger att eventuella tvister avgörs i allmän domstol eller med skiljeförfarande. Allmän domstol tar dock ofta tid och handlingarna blir offentliga. Därför väljer många företag istället skiljeförfarande via en slags privat domstol, då besluten ofta går snabbare och handlingarna ej blir offentliga. Det är väldigt dyrt, och många egenkonsulter har inte råd med det utan försäkring. Det är därför viktigt att vara försiktig med att ingå avtal som innehåller klausul om skiljeförfarande.
Värna om relationer med hjälp av juridik
Slutligen vill Linda understryka att juridiska avtal är viktiga för att värna om det som ligger bakom de flesta företags framgång: relationer.
– Avtalsskrivning kan upplevas som en formell och bister sak men jag tycker det handlar om att värna viktiga relationer. Alla framgångsfaktorer i företaget handlar om relationer, med leverantörer, kunder, medarbetare. Att vara respektfull och tydlig i vad som stärker vår relation och hur ska den funka är viktigt för både företag och i våra privata relationer. Det innebär inte bara en formell riskminimering utan även att värna om våra viktiga relationer.